kalolina

Idag har jag saklart forst varit i skolan, dar vi precis som igar fick se videos om abort. Riktigt vidriga filmer som gor att man mar illa. Och alla filmer var vinklade mot abort, sa jag fragade min larare om varfor vi inte kunde se nagon film som var for abort? 

Det pratas ofta om att vi svenskar är tråkiga och stela och varken kan bli arga, eller visa känslor. Att där nere på kontinenten där kan det jävlar i det ta fyr och folk vågar skrika och bli arga, vågar visa känslor.

Och hur många gånger har man inte hört av svenskar att svenskar är så torra? Hallå kom igen, skrik lite, visa lite kroppsspråk, du svensk, bli lite mer som man är på kontinenten.

Snälla du svensk, bli inte alls som de är på kontinenten. Jag förstår inte det roliga/häftiga/coola/bra med att bete sig som ett dagisbarn som inte kan uttrycka sig på ett annat sätt än att skrika förolämpningar och fula ord. Förstår det inte alls.

I söndags såg jag det heta temperamentet i full aktion och det var verkligen det som fick droppen att rinna över bägaren. Många gånger innan har jag tyckt att nästan alla utbrott och infall varit så onödiga, men det här var enbart orättvist.

Indy (hunden) får absolut ingen kärlek överhuvudtaget och knappt ingen går ut med honom. Naturligtvis, som vilket annan levande varelse har han sina behov. Och när ingen varit ute med honom på hela dagen var det ganska självklart att han för eller senare fick göra sina behov inne i huset.

Detta hände i söndags liksom många gånger förut. Då slog något slint i huvudet på P, han började skrika ”Gå till din plats, ditt äckliga svin, din gris, du äcklar mig, gå till din plats, din tröga hund, gå till din plats”

Indy springer i panik till sin korg under en stol när P går efter och börjar dra i stolen fram och tillbaka, samtidigt som han sparkar efter Indy, medan Indys huvud sitter fast mellan stolsbenen. Indy blir jätterädd och skriker värre än vad jag hört en hund skrika förut.

Han springer vidare och sätter sig under en annan stol och P är ännu våldsammare. Drar i bordet, i stolen (så att själva stolen skadar hunden) och sparkar på honom. Bordet rör han på så häftigt att de två rödvinsglasen krossas mot den vita väggen och lämnar blåa ränder efter sig, flaskan töms över en stol innan den når golvet krossas och resterande innehåll åker ut över hela golvet.

Då känner jag att nu är det verkligen nog, så jag springer ut och ställer mig själv i vägen och säger ”Det räcker, det är en hund för fan”.

 

Ett exempel på det heta temperamentet, jättecoolt va?

Idag har vi pratat om abort och homosexualitet bade i skolan och hemma. (Hej trangsynthet for ovrigt)

Ibland känner jag mig bara sa jävla färdig med Spanien. Med människorna, med maten, pa sättet man lever.

även fast jag inte maste anstranga mig overhuvudtaget  i skolan ar det anda sa skont nar det blir helg!

Idag har jag suttit i skolan pa MIN dator, ah vad skont det var. Ingen som kom och storde hela tiden och ville ha datorn och en dator som faktiskt beter sig som en dator! Det ar forsta gangen jag sitter med den sedan i september. 

Idag redovisade jag och Lucia om BMX, hahaha gud vad oseriost det var. Lucia hade satt in massa bilder pa killar i bar overkropp och hon sjalv stod och fnissade tontigt at dem under hela redovisningen. Sjalv laste jag nog cirka 7 meningar direkt fran pappret dar halften var namn pa engelska.

Åh, det har blivit varmt! 20 grader och man kan gå i bara kofta. Jag lovar om det hade varit i Sverige hade grillen plockats fram och visa dumhuvuden (läs jag!) tagit sitt första dopp. Hoppas det varar ett tag i alla fall!

Igår så var jag Lucia och Pepa på Corte Ingles och blev sminkade. Varför verkar sådana sminktanter alltid lida av grava synproblem? Vi alla tre blev supersminkade och när jag kom hem så stirra alla på mig tills jag förklarade att det inte var jag som sminkat mig så förskräckligt. Alla i min familj sa att jag sminkade mig själv mycket bättre hahaha.

På kvällen var vi ute och allt var roligt ända tills vi skulle hem, jag har aldrig känt sådant obehag när jag gått hem förut.

 

Idag har jag suttit uppe på taket och pluggat lite, pratat med mina föräldrar och läst en bok. På måndag ska jag redovisa (hej läsa direkt ur pappret) så jag var tvungen att för första gången sedan i juni att anstränga mina hjärna genom att plugga lite. Sen var jag ute på en jätterunda med Indy längs lerpölen – eller guadalquivir som den ocksa kallas. Där är förbannat fint, måste jag säga. Det märks att det blivit varmt för det var så mycket folk i rörelse, staden har livats upp lite mer. Ikväll har jag bara stannat hemma, orkar inget annat och känner inte för att gå ut på kvällen efter vad som jag kände när jag var på väg hem igår. 

 

Jaha, hur gick det nu till är jag fick löss? Jag måste ha fått det av ungarna, ibland när jag inte hittat min egna borste har jag använt deras kam. I mandags tyckte jag att det kliade något fruktansvärt i mitt hår men trodde att det var för att det var fullt av gammal hårspray och sår från hårnålar. Jag bad i alla fall Lola att kolla igenom mitt hår och när vi borstar mitt hår över vasken ramlar det ner värsta djuret (ÖHE ÖHE ÖHE), svart och kryper omkring där. Jag blev så äcklad, fanns den där i mitt hår och la ägg? (Fast jag måste säga att jag inte har en aning om hur en lus ser ut, mer än att den är svart, den här saken såg så stor ut så jag ändå är en aningens osäker, den här såg ut som en minifluga – tror jag, jag spolade ner den innan jag började kräkas på den).

Vi satte lusbekämpningsmedel i håret och en plastpåse över huvudet där lopporna och lössen skulle dö i ångorna (MUHAHAHAHAHA DÖ, DÖ, DÖ!!!!!!).

Hela lunchen satt vi och disskuterade bästa metoden att bli kvitt de små vidriga, skabbiga små djuren. Någongång denna vecka ska jag tydligen sitta halva dagen med vinäger i håret och en badmössa på huvudet, då ska de dö!

Pa tisdagsmorgonen stod jag och borstade håret i typ en halvtimme och ner ramlade en vit äcklig krypande sak.

Alla i denna familjen ser patetiskt dåligt och det är inte ens lönt att be dem hjälpa mig. Jag vill ha min mamma här som hade gått igenom varje millimeter av mitt hår, nu får jag göra det själv.

 

Så har vi lärt oss ett nytt spanskt ord igen: Lus – Piojo 

Grattis finaste du!

Linnea Gustafsson (med två S ett f och två understreck) fyller hela 18 år idag!

Måste faktiskt säga att det suger lite att inte kunna vara hemma och fira denna dag tillsammans med dig. Grattis Babe! 

mamma don´t worry, his gay!

Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss ag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss Jag har fått löss  

I-gårkväll blev jag så himmelens sugen på pannkakor, men hemmagjorda, inte färdigsmet som gör att pannkakorna smakar och känns som gummi.

Så jag börjar smälta lite smör, vispa lite ägg och har i allt det där man har i pannkakor. Det finns inte decilitermått i spanska hem så jag fick gissa hejvilt.

Nati kommer in i köket: ”Vad gör du, tortilla? Vad är det här?” sa hon och pekade på smöret.

Och jag tänkte FAN, nu har jag gjort nånting fel igen. Hon vet säkert tusen gånger bättre än mig hur man gör pannkakor. Innan jag har hunnit svara kommer Paco också in i köket och frågar vad jag gör.

Dubbelfan tänker jag då, eftersom han säkert vet tusen gånger bättre än mig hur man gör pannkakor.

”Jag gör pannkakor”. I’ve droped the bomb – nu kommer de fatta att det inte bara är ett simpelt ägg och att jag råkat ta fram mjöl och mjölk av misstag.

Istället säger de: ”Oh, kan du göra pannkakor? Vad har man i? Hur mkt av varje? Vem har lärt dig det?”

Va, tänker jag. Är detta ett skämt, frågar de mig hur mycket jag har haft i av varje för att kunna skratta åt mig sen?

Men nej, de hade inte en aning om hur man gjorde pannkakor.

1 – 0 till Karolina!

Vet ni som det har regnat denna veckan? Helt sanslöst, det har typ bildats små floder på vägarna. Kan det inte bara vända snart och bli varmt igen?

Hela veckan har jag varit på jättebra humör utan att riktigt veta varför, redan på måndagen kändes det som att det var fredag och så fortsatte det hela veckan.

Folk har även försökt ge mig diet-tips. Man kan äta ris med olivolja men inte ris med majonnäs, kan man inte bara äta riset som det är? Jag blir så irriterad när folk här ska försöka prata näringslära med mig, för de vet absolut ingenting men tror att de kan allt och ska lära MIG! De kan ju för fan knappt ens skillnaden på kolhydrater och proteiner, allt de vet är att olivolja är guds gåva till mänskligheten.

Denna vecka har jag fått skäll för att jag: sträckte på mig i skolan (alltså stretchade kroppen på morronen lite, som vart enda en människa gör). Det var tydligen ohyfsat (?)

Och för att jag tar för lite olivolja – förlåt mig då.

I fredags fyllde Maria år och vi var ute på eftermiddagen för att hitta present. Såklart slutade det med att alla köpte saker till sig själva och vi hittade ingenting till Maria. Jag var med Pepa och de andra på deras katequesis (läran om katolicismen), jag tyckte så synd om läraren. Alla satt och skrattade och skojjade bort den 1,5 timmes långa lektionen och hon kom aldrig framåt. Ingen tar det seriöst (är det lönt att göra det då?) men det var faktiskt rätt roligt att vara med och se hur det gick till.

Vi firade Maria en väldigt kort stund innan vi åkte vidare till en annan klubb, där det var så proppfullt med folk att man knappt kunde andas. Jag tyckte om det andra stället mer. Sen åkte vi alla hem till Pepa åt två familjepizzor och sen somnade jag med Elena i en för liten 90-säng.

Jag hade tagit nästan 200 bilder under kvällen, men ett jävla pucko råkade radera allihopa. Åh vad lack jag blev, du väljer ju själv att vara med på bilden, då finns faktiskt risken att du blev ful på den. Tag med din egna kamera nästa gång om du riskerar att bli så ful att du måste radera alla mina bilder.

 

Tur att det finns paparrazzis

Han hära är pa riktigt 2 guy 2 function

 

På lördagen fyllde Paloma år och hon hade maskerad. Jag var en cowboy för det var det billigaste som jag hade hemma. Det var faktiskt inte jättekul så jag åkte därifrån och mötte upp med annat folk på en bar inne i stan. 

 

Paloma fick en BH och ville prova den direkt

Fernanda kom som Cory

Rafa lekte med min cowboy-accessoar pa BK

Måste säga att det numera känns helt okej i familjen. Sedan jag bestämde mig för att ignorera onödiga kommentarer, lathet och allmänt skrikande känns allting lite bättre. Sedan jag bestämde mig för att inte ta åt mig och börja bita ifrån känns det som att folk har börjat lämna mig mer i fred.

Jag tror inte ens att jag borde ta åt mig, det är sådan attityden här i Spanien är. Och vad är det man säger: ta seden dit man kommer.

Det har nog mest bara kommit till en punkt där de insett att jag ska bo här ett tag. Trevlighetsperioden är över ungefär, nu visas de riktiga jag:en. Jag och sanna (en tjej som också bor här i Spanien detta året) diskuterade detta via msn och vi känner likadant.

 Det känns lite som att man är köpt på El Corte Ingles, de var onöjda och vill lämna tillbaka en. Som en leksak man lekt för mycket med, tröttnat på, kastat in i en låda och glömt bort. Och det som jag nog tycker är värst; man känner sig i vägen.

Men som det känns just nu, tror jag nog att jag överlever resterande tid här!

 

Jag vet inte hur många komiska situationer jag har blivit utsatt för under in korta tid här. Detta är absolut en av dem.

För två-tre veckor sedan kom det brandmän för att informera om vad man ska göra vid brand. Bubblande, kan beskriva stämningen bland de 25 tjejerna i min klass om förhoppningar om de snygga brandmännen. Lucia tog mig i handen och vi kutade hela vägen upp på 3:e våningen, enbart för att mötas av en gammal gråhårig och en tjock brandman. De sa saker som att:

1. Behåll lugnet, få inte panik (va varför inte, det gör väll inget att skrika och puttas lite)
2. Andas inte in röken (men det är väll typ som cigg?)
3. Använd inte hissen (vaddå, det går mkt snabbare än trapporna?)

Och typ där tog mitt intresse slut. Ibland är spanjorer bara så efter, jag fattar inte. Detta repeterade vi varje morgonsamling på dagis när vi var fyra år, FYRA ÅR!!

 

I måndags på rasten började plötsligt komma massa rök från korridoren, och läraren sa ”ut på torget”. Alla fattar att det bara är övning men ändå, tänk om det inte hade varit det?
- Hjääääääääääälp mig!

- Jag dööööööööööööör

-Vi kommer dööööööööö’

- Aaaaaaah, rädda mig.

Sådär lät de hysteriska kackelhönorna i min klass medans de puttade på varandra för att det skulle gå fortare (!) att komma ut. När vi kom ut var det egentligen meningen att vi skulle ställa oss i led så att lärarna skulle kunna räkna oss. Då lät det istället såhär:

-         Har du cigg?

-         Vi går till kiosken

-         Vem har godis?

Sedan kom brandmännen. Alla tjejer stod på rad, skrek, klappade och gjorde vågen när de kom. Och så där stod tjejerna och skrek och klappade medan brandmännen gick in skolan och ”släckte” branden (stängde av diskorökmaskinen).

 

Komiskt var det ja.

Skolan är som vanligt, alltså tråkiga lektionerna och roliga raster. Normalt hemma i Sverige brukar jag tycka tvärtom, att rasterna är smått onödiga. Men när lektionerna är så tråkiga att man somnar krävs det inte mycket av rasterna för att de ska bli roliga.

En eftermiddag var jag med Lola i en stadsdel jag aldrig varit förut, hon visade mig runt och vi tog en fika. Åh vad jag tycker om den människan, livet har inte alltid varit så rättvist mot henne men ändå är hon så härlig och öppen som person.

I fredags hade Elenas skola sin årliga fest för tvåorna (här i Spanien går man bara två år i gymnasiet) och det är typ som en alldeles för tidig avslutningsfest. De hade uppträtt och sånt på dagen i skolan och festen hade börjat redan vid sex, så när vi kom vid halvtio kändes det lite som en avmattat efterfest. Men det var kul ändå, senare vi drog till en annan klubb och avslutade på donkan.

På lördagen var vi på bio och sen satt vi och spelade kort i Jesus bil. På något mirakulöst sätt, förlorade jag inte en endaste gång.

Idag har varit en väldigt mysig dag, vädret är hemskt och det finns ingen andledning till att ens sätta sin fot utanför dörren. För det första har vi fixat nästan allt med Grekland, och bara det är en andledning till att vara glad. Vi har trängt ner oss alla i soffan och kollat på film, ätit en mysig lunch och Jesus hjälpte mig och lillePaco att laga nån sorts efterrätt (det blev jättefel hahaha), till sist blev det mixade frysta bär och inte alls gelatin-gegga.

Adios amigos. 

Idag har vi fixat Grekland, trodde verkligen att det skulle vara betydligt mycket jobbigare och ta mycket längre tid än vad det faktiskt gjorde.

Anyway, vi fick det sista rummet på ett hotell och jag fattar inte hur vi kunde ha sådan tur!

Juli - augusti, jag vill ju vara där med mina vänner nu, nu, NU!

 

Sayonara Swedenland and Hello hotello!