kalolina

Fredag

Vi kom upp och iväg lite sent. Jag och Sanna hade först planerat att gå in i Katedralen men de stängde för siesta precis när vi kom dit, så typiskt (för övrigt hatar jag siesta stängt!). Vi gick en runda istället i de gamla fina arabkvarteren. Linn och Linus mötte upp oss och vi satte oss och tog en öl med tillhörande tapas. Det är det som är det fina med Granada, man köper en caña (en liten öl, som är precis lagom stor i värmen, vi svenskar tycker nog att den ser väldigt liten ut, vi med vår stor stark, men hur gott är det med varm avslagen öl?) och till ölen ingår det en tapas. Hur bra är inte det? Just där vi satt fick man någon tortilla variant som tapas, den var väldigt god. Åh varför är det inte så här i Cordoba, att tapasen ingår?

Vi köpte till en vattenpipa och satt väldigt länge och sippade på den. Linn och Linus blev så sugna på en egen så när vi var klara på tapasbaren gick vi runt bland de arabiska affärerna och letade vattenpipor. De hittade varsin pipa tillsist, värsta partypipan som blinkade och stod och jiddrade om två euro i säkert en halvtimme. De förlorade men ville ha piporna ändå.

Vi gick hem, lagade mat och åt den på den underbart soliga terrassen. Satt och solade tills solen gick ner och då började vi göra oss iordning för kvällen. Duschen på hostelet måste ha haft något starkt emot mig för varje gång jag försökte duscha var vattnet iskallt. Så det var bara till att förebereda sig inför kvällen med ett halv smörpaket i håret.

Vi gick först på teteria (tecafé kan man väll kalla det för), alldeles för dyrt te i en underbar miljö. Jag vill inreda mitt rum som den teterian vi var på. Väldigt orientaliskt och väldigt mysigt.

Efter teterian först förfest och sedan ut, tyvärr stannade Linus och Sanna hemma. Jag och Linn hade sådan sjuk tur, vi träffade ett gäng som var påväg till samma klubb som vi. Så vi slog följde med dem – inte visste vi att de kände vakten och gjorde så vi kom in gratis med gratis dricka – men det gjorde dem i alla fall. Riktigt tur alltså!

Vi stannade skitlänge och jag hade noll koll på tiden, men helt plötsligt var klockan sju och det stängde. Vi följde med gänget vi träffat på vägen dit på efterfest. Och på vägen fanns det en åsnestaty, och de övertygade oss om att man MÅSTE upp och sitta på den innan man får åka ifrån Granada. Så det var bara till att hasa sig upp, och då gick ju mina jeans sönder såklart.

Hela lägenheten var full av folk och jag och Linn som var riktigt övertrötta höll på att fjanta oss hela tiden. Synd att jag inte har några bilder därifrån men jag var i full gång med att sjunga på låtsas spanska, dansa fult, dricka öl, äta mat och la inte en tanke att föreviga denna tillställning. Ännu en gång glömde jag tiden totalt och klockan blev kvart i elva, fuck jag som skulle gå på guidad Granada tur klockan elva. Jag ville verkligen gå på denna turen plus att jag hade lovat Sanna att följa med, så jag kutade hem och mötte Linus och Sanna i dörren precis innan de skulle dra. Det var till att svepa en kaffe och sen iväg igen – kung på natten kung på dagen.