kalolina

Jag hade en rätt fin helg sist måste jag säga. Började på fredagseftermiddagen med att gå hem till Lucia för att lämna en klänning som hon ville låna och för att titta på hennes kyckling. Ja, hon och massa andra tjejer har köpt varsin kyckling. Åh den var så dunig och söt. 60 cent kostade bara och den växer till en höna sen, snacka om billiga ägg. Fast den pep hela tiden, riktigt jobbig. Det gör den alltid tills klockan tre på morgonen – så ja en kyckling ska jag aldrig köpa som husdjur i alla fall.

Sen fortsatte det med fest på Plaza de Toros (tjurfäktningstorget för er stackare som inte kan ett ord spanska) som kallades för ”Baratillo”. Tyckte inte om det överhuvudtaget, helt överpackat med folk, man kunde knappt röra sig (så trångt så jag inte ens fick upp kameran i alla fall). Plus att det var på kullersten, och det är inte kul i killerskor. Som tur var tyckte inte de andra om det i heller så vi drog vidare ut istället.

På lördagen var det strålande fint väder och vi gick och käkade tapas vid Mesquitan. Det var nog den godaste tortillan jag någonsin ätit! Vi rörde oss vidare till en bar som ligger upphöjt på högsta våningen precis bredvid floden. Där var så fint! Tänk orientaliskt blandat med vita flygande lakan! Vi lade oss och solade och man blev verkligen äckligt svettigt så varmt det var. Cordoba ligger i en dal så värmen ligger som ett lock ovanpå.

Christinas pojkvän kom som heter Alejandro och han hade med sig en kortlek. Vi spelade en typ av kotte och Alejandro var typ den segaste, han fattade ingenting. Så jag och Pepa vann hela tiden.

Alla undrade varför jag var mycket brunare än dem: Hallå du är ju svensk, du ska bli RÖD! (tack mamma och pappa för kick ass pigment). Och visst är det skitkul att jag är så mycket brunare än dem.

Åh sådär vill jag spendera alla mina resterande lördagar här, först tapas sen sitta i solen på den fina baren.

Vi åkte ännu en gång till Baratillon för Christina ville vinna en speciell docka på lotteriet. Hon vann istället en dunk olivolja och ett gräsligt ljus. Jag fick önska vart vi skulle åka näst och då sa jag att jag ville dit där man kan se hela Cordoba ifrån. Fint var det!

På kvällen var vi bara jag Pepa och Teresa, och vi satte oss precis som vanligt där vi alltid sitter innan vi går ut – utanför Pizza Hut. När de var borta och kissade kom det förbi en som kör ut pizzor (det gör man på moppe här) och frågar om jag vill ha en pizza. Jag säger att jag inte har några pengar, och han svarar att jag ska få den gratis som present.

Jag trodde inte riktigt på honom och Pepa och Teresa trodde verkligen inte på mig när jag berättade det. Men när han kom med pizzan mindre än fem minuter senare fattade vi att det var på riktigt. Detta var verkligen det bästa på hela helgen, gratis pizza! Han sa att varje gång vi satt här och han jobbade skulle han ge oss pizza i fortsättningen!

Sen drog vi ut och det var en rolig kväll, även fast min kväll redan var gjord i sekunden vi fick pizzan.

Ciao